Väderuppdateringar 2 – orkanfaran över

Det är roligt att ni läser min blogg och speciellt roligt när ni skriver kommentarer. Mera sånt! Jag är också intresserad av att höra vad som händer i Finland (så att jag kan vara ännu gladare åt att jag är här ;)).

Ni har säkert alla hört om orkanen Dean. Jag tror ni hörde mera om den än vad jag gjorde, faktiskt. Jag känner mig lite isolerad här ibland, eftersom jag varken har dagstidning, ser på TV eller hör på radio. Första gången jag fick veta om orkanen var faktiskt från Daniel. Hur som helst var det ingen egentligen fara här i mina trakter eftersom jag befinner mig mitt i landet ungefär (strax söderut om Ciudad de México). Helt säker kan man ju aldrig vara förstås, men alla som jag pratade med menade att vi är för långt från kusten och dessutom för högt uppe i bergen för att orkanen skall ta sig till oss.

Trots att vi inte direkt drabbades av orkanen fick vi nog känna av den. Redan natten till onsdag blev det kallare och när jag vaknade på onsdag morgon regnade det. Det är mycket ovanligt att det regnar på förmiddagarna här, tidigast brukar det börja vid femtiden och vanligtvis först vid nio eller tio på kvällen. Det regnade dock mer eller mindre hela onsdagen och det var kallt! Nåja, inte som i Finland, men ändå tillräckligt för att vi skulle klaga. Redan på torsdag blev det varmare och idag var det lika hett som vanligt. Vi klarade oss alltså undan orkanen rätt smärtfritt.

Vi är dock fortfarande inne i regnperioden, vilket betyder häftiga regn så gott som varje kväll/natt. För det mesta regnar det hårt och ibland åskar det också. I kväll är det en sådan kväll. Elen for faktiskt för en stund sedan, men lyckligtvis kom den tillbaka efter ca fem minuter.

Skolan rullar på fortfarande. De första proven börjar redan nästa vecka. Vid Tec har de nämligen ett system med tre delexamen och en slutlig, dvs. prov varje månad. Det innebär att på tisdag kan jag fira att jag varit en månad här i Cuernavaca! Tyvärr blir det inte så mycket firande eftersom jag har prov på onsdag och torsdag. Typiskt att man måste studera ibland också!

Maten börjar det gå lite bättre med nu. Jag har nu hittat det mesta jag behöver i MEGA (vi går alltid till MEGA och handlar, det finns åtminstone tre här i Cuernavaca. Som namnet säger är det en ganska stor affär där det finns det mesta). Vissa saker, såsom knäckebröd, surskorpor, leverlåda, leverkorv och färdigskivad ost (de har inga osthyvlar här heller, om någon kommer och hälsar på får ni gärna ta med en!) får jag tyvärr så lov att klara mig utan. Jag måste dock erkänna att jag inte använt spisen en ända gång ännu (gasspis…). Som tur har vi mikro.

Ännu har jag inte hunnit prova alla mexikanska specialiteter, jag blev lite avskräckt ett tag efter att ha provat på olika saker i skolans cafeteria och har därför hållit mig till pålitliga ställen såsom Burger King och Subway. Skolans sushi är dock ätbar och löjligt billigt jämfört med hemma (två euro för 10 bitar). När vi var i México provade jag dock på en mycket mexikansk maträtt, pozole. Det är en soppa gjord på ett slags majs och kött. Min pozole innehöll dessutom räkor. Soppan var mycket god och mättande. Den kan jag rekommendera!

Idag for jag med Johanna (från Finland) till Galerias (vårt favoritshoppingcenter, tyvärr ganska dyrt) för att hon skulle köpa en ny kamera. Naturligtvis frågade hon mig om råd ;). Det blev dock till att vi valde den som var snyggast :). Som vanligt spenderade vi en hel massa tid där. Jämt när vi åker dit eller till MEGA slutar det med att vi kommer hem minst två timmar senare än vi planerat. Hur som helst fick hon sin kamera och vi hann också med lite klädshopping. Vi avslutade dagen med det obligatoriska besöket på MEGA. Vi tog taxi tillbaka hem och jag sade till taxichauffören att vi vill till 3 de Mayo (stadsdelen som vi bor i). Oftast brukar vi säga att vi skall till Tec, men det har hänt sig att de velat ha mer betalt om vi väl framme vid Tec säger att vi vill ända hem (trots att vi bor nära, men man måste köra runt hela campuset). När vi körde på motorvägen frågade chauffören om vi känner till 3 de Mayo och jag svarade förstås ”claro”, helt i mexikansk stil (medge aldrig om det är något du inte vet). Sedan frågade han om vi är på rätt väg och eftersom jag inte hade någon aning svarade jag igen att vi var det. (Kort därefter körde bussen som vi brukar åka med om oss så vi var nog på rätt). När chauffören svängde av motorvägen började jag dock ana att vi inte svängt av på samma ställe som bussen brukar och därför kom in från ett annat håll. Vi erkände dock inte ännu att vi inte visste var vi var utan väntade tills chauffören frågade vart han skulle köra. Han märkte att vi var lite borta och vi svängde om. Jag tyckte ett tag att jag kände igen mig och sade åt chauffören att svänga men tyvärr ledde det oss inte närmare hem. Som tur hade vi en tålmodig chaufför och eftersom vi berättat att vi bor nära Tec sade han att han tar oss dit och så får vi berätta vägen därifrån. Slutligen kände jag på riktigt igen mig när vi körde förbi det bekanta Oxxo och jag sade igen åt chauffören att jag vet var vi är och hur vi skall köra. Han frågade flera gånger om jag är helt säker och jag försökte övertyga honom om att vi faktiskt skall svänga till vänster. Vi kom så äntligen fram och chauffören krävde inte ens mera betalt fast vi varit en god stund på villovägar! Hädanefter säger vi att vi skall till Tec när vi åker taxi :).