Xochicalco

En lördag för en och en halv vecka sedan hade vi en lite annorlunda föreläsning. Orsaken var att vår lärare i Historia de México kommer att åka till Grekland på en konferens och därför måste vi på något sätt ersätta de förlorade föreläsningarna. Vi släpade oss alltså till skolan på en lördag (hemska tanke), men som tur var det inte där vi skulle tillbringa dagen. Vi satte oss istället i lärarens stora paketbil, lyckligtvis utrustad med säten, och styrde kosan mot Xochicalco. Sammanlagt var vi sju flickor plus läraren, men endast tre av oss deltar i kursen. De fyra övriga var alltså helt frivilligt med (läraren sade att vi fick bjuda med vänner, eftersom bilen är så stor att det ryms åtminstone tio stycken. Visst var den stor, men den hade nog plats bara för åtta…)

Xochicalco är (enligt min allvetande guidebok) en av de mest sevärda arkeologiska platserna i Mexiko och definitivt den mest besökta i Morelos (delstaten som Cuernavaca befinner sig i). På sin tid, runt 700-900 e.Kr. (dvs. innan Kolumbus) var Xochicalco en viktig stad, men den dog ut innan spanjorerna kom. Därför upptäcktes den relativt sent, först någon gång i början av 1900-talet. Idag har man grävt fram och restaurerat ungefär en tredjedel av staden.

Det som man idag kan se är främst det ceremoniella centrumet, dvs. pyramider som fungerade som tempel, några vanliga hus finns förstås inte kvar. Till de viktigaste sevärdheterna hör en pyramid med en befjädrad orm. Ormen var en mycket viktig gud, Quetzalcóatl. Soliga dagar lär också observatoriet vara värt ett besök. Typiskt nog var det mulet (eller på sätt och vis var det ganska tur, annars hade det säkert varit olidligt hett), så vi blev inte så hemskt imponerade av det.

Hur som helst var Xochicalco värt ett besök, speciellt när man har en antropolog som guide. Det är dock mycket tröttsamt att besöka arkeologiska platser, så vi blev alla helt slut (förutom läraren förstås). Därför var det bara de två tappraste, jag och den japanska flickan, som orkade ta oss runt hela platsen ända ner till spelplanen. På denna plan spelade man ett sorts bollspel. Tyvärr känner man inte riktigt till reglerna, men det finns saker som tyder på att man förflyttade bollen med höften eller armbågen och att det lag som vann offrades till gudarna (lite omvänt synsätt kanske, men enligt deras tro var det en stor ära att bli offrad och för gudarna dög endast de bästa, dvs. de som vann).